tisdag 16 augusti 2016

Teknikens under

Teknik som hjälp för patienter var en av ämnena som jag lyssnade till i Visby på Almedalsveckan. 
Konkret kan nämnas diabetes, där Stockholms landsting framgångsrikt använt sig av en app för patienten själv att hålla koll på sina värden. Patienten känner sig mer motiverad att röra sig och blir mer medveten om sin egen hälsa.
Ett annat exempel är en app för att upptäcka åldersförändringar i gula fläcken. Man kan alltså göra syntester i hemmet istället för att åka till en mottagning. Testerna ska göras en gång i månaden livet ut. Viljan att behålla sin syn är stark, vilket gör att man anstränger sig för att lära sig tekniken. Det har även lyckats i alla åldrar.

Två viktiga vinningar är att patienten blir delaktig i sin vård och att det kan bidra till att minska arbetsbelastningen för personalen. Man kan förflytta undersökningar och kontroller från sjukhus och primärvård till hemmet.

Frågan är hur vi kan se till att egenvård, appar och annan teknik kan användas mer? Sjukvården och organisationen hänger inte riktigt med. System måste kunna prata med varann, hur utformas t.ex. utbildningen av vårdpersonal för att kunna använda e-hälsa? Blir kostnaden högre om man satsar mer på teknik? På den sista frågan svarar företagen själva nej.

Det finns idag företag som skräddarsyr mobillösningar, ex. armband som mäter sömn som min läkare sen kan använda informationen från. Tekniken kan vi lätt få alltså, om vi beställer den. Jag undrar hur lång tid det tar för landstingen att börja använda detta på bred front.



I november ska vi som bor i Gävleborg få tillgång till vår journal på nätet. Äntligen säger jag! Inte en dag för tidigt. Förhoppningsvis kommer även sjukvården i Gävleborg att kunna använda sig av olika typer av teknik för egenvård och undersökningar i framtiden. Vård på distans är något som redan existerar i vår region, vilket är väldigt positivt och jag hoppas att det kan bli större.

torsdag 23 juni 2016

Folkhälsa i Gävleborg



Efter Regionfullmäktiges beslut förra veckan om budget för 2017 och framåt står det klart att kommunerna inte får fortsatt bidrag från regionen för att ha anställd personal för att jobba med folkhälsofrågor. I Kristdemokraternas budget fanns dessa pengar med, plus en sökbar pott på 1 mnkr/år för särskilda insatser i kommunerna.

Detta är olyckligt för kommunerna, särskilt de små kommunerna med små ekonomiska marginaler. Mitt förslag i nämnden och i fullmäktigedebatten var att ställa högre krav på kommunernas folkhälsoarbete. Att regionen skulle vara ett större stöd i vilka frågor man bör jobba med och på vilket sätt man borde göra det. Tillsammans med kommunernas egen kunskap om sina innevånares levnadsvanor och förutsättningar skulle vi kunna få ut mycket av dessa pengar. Jag befarar nu att man inte är så sugen att samarbeta med regionen från kommunernas håll.

Något jag ofta (tyvärr) brukar ha anledning att kritisera är processen som föregår ett politiskt beslut. De motsättningar som funnits framför allt inom S mellan kommun och region i den här frågan är under all kritik, och den kommunikation som regionen fört gentemot kommunerna är i det närmaste obefintlig. Det är väl självklart att man måste prata med den som beslutet gäller när man ska genomföra en förändring. Då finns ju hellre förutsättningar för ett fortsatt bra samarbete.

Summan den här frågan gäller är liten i förhållande till helheten, väldigt liten. Men jag förstår inte varför det är så svårt att prata med varann och genomföra förändringar i samförstånd! Min slutsats är att det saknas social kompetens!

onsdag 1 juni 2016

Moral och civilkurage

I fredags fördrev jag tiden på Gallerian Nian i Gävle, i väntan på hemresa mot Edsbyn. Då såg jag Vänsterpartiets riksdagsledamot från Gävle prova kläder inne på HM. Oj, tänkte jag. En kort stund senare såg jag henne gå med en kasse från samma butik. Hon hade alltså shoppat. Inte för att jag har någon rätt att moralisera över vad som förväntas av personer med viss partitillhörighet eller månadsinkomst, men jag blir ändå förvånad. Ganska ofta hör man om politiker som missbrukat sin maktställning eller glömt bort att man är en offentlig person. Hur ansvarskännande är vi politiker egentligen? Det räcker inte med att leva upp till partiets tankar om hur man beter sig, utan även att vara en förebild för sina väljare och svensken i allmänhet.

Självklart är det tillåtet att handla på HM, de gör inga direkta lagöverträdelser i sin dagliga verksamhet. Men moraliskt kanske man bör tänka på var och hur man konsumerar. Jag håller barnsligt fast vid tanken om att kundens makt är stor att styra företagens verksamheter. Genom att inte köpa vissa varor, fråga och ställa krav gör vi företagen uppmärksamma på våra önskemål. Civilkurage, att våga gå utanför normen, våga säga ifrån, tyvärr är det så väldigt osvenskt. Moralen är ändå ganska hög i Sverige. Problemet är bara att den är högre än "utfallet". Vuxna fungerar precis som barn tror jag, de gör inte det säger, de gör det vi gör.

torsdag 19 maj 2016

Ovanåkers kommun, personalfientlig kommun?


På väg hem genom Hälsingland, en jättefin kväll. Regnbåge, fåglar, skymningsljus och solnedgång. Filosoferar över den politiska kommunledningen hemma och dess personalfientliga sätt att leda kommunen. En underskattad tillgång är medarbetarnas egna förslag om olika lösningar. Jag konstaterar att man kommer långt med social kompetens. Att kunna samtala med medarbetare, diskutera, visa uppskattning. För att kunna göra det måste man ju även vara närvarande i korridorerna. Det är en sorg varje gång man hör om kompetenta medarbetare som söker sig till annan verksamhet eller en annan arbetsgivare för att man inte blivit lyssnad på eller känt att man inte har förutsättningar att utföra ett bra arbete. Det är dags att man börjar lyssna på Ovanåkers kommuns anställda så att vi har personal kvar att utföra det arbete vi är ålagda att göra i kommunen!

tisdag 26 april 2016

Föräldraansvar


Det är inte konstigt alls att vi har brist på domare, när ungdomar som får börja döma matcher i lägre åldrar blir utskällda av både tränare och föräldrar. Vad har hänt med etik och moral?
Barn- och ungdomsidrott är viktig. För hälsan och den sociala utvecklingen. Men man kan inte som förälder lämna över ansvaret för sitt barns sociala utveckling till skola och fritidsaktiviteter. Det är föräldrarnas värderingar som förs över till barnen, de värderingar som förekommer under ens uppväxt. Det kanske är dax att skola/kommun/stat reagerar på konsekvenser som detta ger och med kraft talar om ansvaret och vikten av etik och moral hos föräldrarna.
Min son tog sin cykel till busshållsplatsen för två veckor sen, när han kom tillbaka fanns inte cykeln kvar. Vi hittade den några dagar senare på en obebodd tomt några hundra meter bort. Det var bara på joll. Oj va arg jag skulle bli om jag fick veta att min unge gjort nåt sånt.
Vad tror ni händer i ett barns huvud när man ser sina föräldrar slänga skräp ur bilfönstret eller hör dem skylla en förlust i knattefotbollen på domaren......

onsdag 13 april 2016

Vad är ett bra mätinstrument för ett gott resultat?


I dagens Ljusnan står det om Bollnäs fantastiska positiva resultat för 2015 på hela 71,4 miljoner. Det är bara att gratulera. De behöver ett positivt resultat för att uppväga tidigare negativa. En reflektion jag ändå måste göra är vilken verksamhet som bedrivits under detta år. 

Om man beviljar för lite pengar till nämnderna får man den verksamhet man förtjänar. Jag menar inte att detta är en sanning när det gäller barn- och utbildningsnämnden, men man kan inte låta bli att fundera på sammanhanget. Våren 2015 var 39% av eleverna, som gått färdigt grundskolan i Bollnäs kommun, inte behöriga att söka sig till gymnasiet. 

Siffran ropar ut budskapet. Att inte få en utbildning är den största risken för att hamna i utanförskap i vårt samhälle. Ovanåkers kommun kommer inte långt efter detta resultat, men ett tips till Bollnäs är att i alla fall använda de skattemedel ni fått för att bedriva verksamhet. 

fredag 1 april 2016

Nätjournaler


Läste i Dagens Samhälle igår om nätjournaler, Uppsala ligger långt fram i utvecklingen och är en förebild för hela Sverige. Att enkelt få tillgång till sin egen journal kan göra patienten mer delaktig i vården, menar man i Uppsala. Det tror vi Kristdemokrater i Gävleborg också. Vi hade med förslaget om införande i budget 2016, men förhoppningsvis får alla Sveriges patienter ta del av sin journal på nätet från 2017.